Vilken typ av kockkniv ska man välja? Se flera populära modeller (2025)

Populära kockknivar 2025 – våra utvalda favoritknivar i år

Att välja rätt typ av kniv till köket kan kännas som en djungel – idag finns det mängder av modeller, material och funktioner att ta ställning till. Oavsett om du är nybörjare i köket eller en rutinerad hemmakock, är rätt kniv avgörande för både resultatet och arbetsglädjen. En vass, balanserad kniv kan göra stor skillnad, inte bara i hur enkelt det är att laga mat, utan också i hur roligt det känns.

En bra kniv minskar risken för skador, gör matlagningen effektivare och kan till och med förbättra smaken genom renare snitt. Men vilken typ av kniv passar bäst för dina behov? Ska du satsa på en klassisk kockkniv, en smidig santoku eller kanske en specialiserad filékniv?

I det här inlägget går vi igenom flera populära typer av köksknivar – och visar flera populära modeller som trendar under 2025. Oavsett om du letar efter ett bra instegsalternativ eller en premiumkniv för dig som är en seriös hemmakock så är vi säker på att här finns en kniv för dig.

Vad är skillnaden mellen en "kockkniv" och "kökskniv" eller är det samma typ av kniv?

Begreppen kockkniv och kökskniv används ofta som om de vore synonymer, men det finns en liten skillnad i hur orden används. En kockkniv är en specifik typ av kökskniv, utformad för att vara allround och klara av det mesta i köket – från att hacka lök till att skiva kött. Det är ofta den första och viktigaste kniven i en professionell kocks uppsättning.

Däremot är kökskniv ett mer generellt samlingsbegrepp som innefattar alla knivar man använder i köket – inklusive kockknivar, skalknivar, brödknivar, filéknivar och santokus. Så med andra ord: alla kockknivar är köksknivar, men inte alla köksknivar är kockknivar.

Kockkniven – kökets mångsidiga favorit

Kockkniven är ofta det mest använda redskapet i köket – och med god anledning. Med sitt långa, breda och lätt böjda blad är den idealisk för att hacka, skära och tärna en mängd olika råvaror. Den fungerar lika bra för grönsaker som för kött, fisk och örter, vilket gör den till en riktig allroundkniv.

En bra kockkniv är välbalanserad och vass, vilket gör arbetet både snabbare och säkrare. De flesta modeller har ett blad på mellan 20–25 cm, men det finns även kortare varianter för dig som föredrar mer kontroll. Om du bara ska investera i en enda kniv – börja här.

Santoku – den japanska varianten av en kockkniv

Santoku-kniven har sitt ursprung i Japan och har på senare år blivit alltmer populär även i västerländska kök. Namnet Santoku betyder "tre dygder", vilket syftar på att kniven lämpar sig för att skära, hacka och tärna – precis som en klassisk kockkniv. Det gör den till ett mångsidigt alternativ för den som söker precision i köket.

Till skillnad från den europeiska kockkniven har santoku ett kortare, rakare blad och en mer kantig spets. Den här formen gör den särskilt bra för snabba, raka snitt och ger fin kontroll vid t.ex. grönsakshackning. Många upplever att santoku känns lättare och mer behaglig att använda, särskilt vid repetitiva uppgifter.

Santoku eller kockkniv – vilken ska man välja?

Valet mellan santoku och kockkniv handlar främst om personliga preferenser och vilken typ av matlagning du oftast gör. Om du lagar mycket grönsaker, gillar snabb och exakt hackning, och föredrar en lättare kniv – då kan en santoku vara det rätta valet för dig. Dess raka blad och låga vikt gör den effektiv i det dagliga arbetet.

Kockkniven anses ofta vara något mer allsidig, särskilt när det kommer till att hantera större stycken kött eller att använda gungande skärrörelser. Den böjda bladformen gör att den passar extra bra för traditionell västerländsk matlagning. I slutändan är det ingen kniv som är "bättre" än den andra – snarare är det en fråga om stil, vilken skärteknik man använder och komfort.

Favoriter i köket: Några kockknivar som har imponerat på oss:

Här har vi samlat några av våra absoluta favoriter – kockknivar som imponerat med både skärpa, balans och känsla i handen. Oavsett om du är nybörjare i köket eller en erfaren matentusiast hittar du här modeller som erbjuder en bra balans mellan pris och kvalitét.

Olika priser på kockknivar – budget eller premium vad skiljer dem åt?

Priset på en kockkniv kan variera kraftigt – från några hundralappar till flera tusen kronor. Men vad får man egentligen för pengarna? Budgetknivar är ofta tillverkade i enklare rostfritt stål, vilket gör dem prisvärda och lättskötta. De kan fungera bra för vardagsbruk, men håller sällan skärpan särskilt länge och behöver slipas oftare. Handtaget är ofta i plast eller enklare trä, och balansen i kniven kan kännas mindre exakt.

Premiumknivar däremot är tillverkade i högkvalitativa material som kolstål eller avancerat rostfritt stål med bättre hårdhet och längre skärpa. De har ofta ett genomtänkt ergonomiskt handtag i trä, komposit eller rostfritt, samt en mer exakt viktfördelning som gör kniven smidigare och mer bekväm att arbeta med under längre tid. För den som lagar mycket mat – och vill ha en kniv som håller i många år – kan en investering i en premiumkniv vara väl värd sitt pris.

Faktorer som vanligtvis skiljer sig åt mellan en budget och premium-kniv:

Är där något man ska tänka på när man väljer en kockkniv?

1. Greppet – känns kniven bekväm i handen? Prova att hålla i kniven om möjligt. En bra kockkniv ska kännas naturlig och balanserad i handen, utan att du måste spänna dig.

2. Vikt och balans: Vissa föredrar tyngre knivar för extra kraft, andra vill ha en lättare för snabbare rörelser. Testa vad som passar din stil – en välbalanserad kniv gör stor skillnad vid längre matlagningspass.

3. Bladets längd: Standardlängden är 20 cm, vilket passar de flesta. Har du mindre händer eller ett trångt kök kan 16–18 cm vara bättre. Större kockar och proffs använder ibland knivar på upp till 26 cm.

4. Material på bladet: Kolstål är vasst men kräver mer skötsel (rostar lätt). Rostfritt stål är enklare att underhålla. Högkvalitativa legeringar (som VG10 eller damaskusstål) erbjuder både skärpa och hållbarhet.

5. Slipvinkel & underhåll: Vissa knivar, särskilt japanska, har en vassare slipvinkel (t.ex. 15°) vilket ger extrem skärpa men kräver lite mer försiktighet. Fundera på om du vill ha en kniv som du själv enkelt kan slipa eller om du vill lämna in den.

6. Användningsområde: Lagar du mycket kött, grönsaker eller fisk? En kockkniv är allround, men vissa bladformer passar bättre för specifika råvaror. Välj efter vad du lagar oftast.

7. Pris & kvalitet: Hitta en balans mellan budget och kvalitet. En billig kniv kan vara okej som första val, men en investering i en dyrare modell ger ofta bättre prestanda och livslängd.

Vad innebär Rockwell också känt som HRC (hårdhet)?

När du läser om köksknivar stöter du ofta på termen "Rockwell-hårdhet" eller förkortningen HRC. Det är en standard för att mäta hur hårt (och därmed motståndskraftigt) ett knivblad är. Ju högre HRC-tal, desto hårdare är stålet – men det betyder inte automatiskt att kniven är bättre. Det handlar om balans.

Hur mäts Rockwell - knivbladets hårdhet?

Rockwell-skalan mäter motståndet i ett material mot att bli intryckt av en liten stålkula eller kon. För knivar används oftast HRC-skalan (Rockwell C). Mätvärdet anges som ett tal, t.ex. HRC 58. Testet görs med specialmaskiner där man trycker in en kon i knivens stål och mäter hur djupt den tränger in – ju mindre intryck, desto hårdare stål.

Vad betyder olika HRC-värden för dig som användare?

Vad ska man välja?

• För nybörjare och vardagsanvändning är HRC 56–58 ofta idealiskt – det är lagom hårt för att hålla skärpan, men inte så sprött att det kräver expertvård.
• För den erfarne hemmakocken eller proffset som vet hur man sköter sina knivar, kan ett högre HRC ge ett mer precist och långvarigt resultat.

Är en kniv med hög Rockwell (HRC) alltid bäst?

Inte nödvändigtvis. En hög Rockwell-hårdhet (t.ex. 60 HRC eller mer) innebär att stålet är hårdare och håller skärpan längre – vilket låter bra. Men det kommer också med vissa nackdelar. Hårdare stål är nämligen mer sprött, vilket gör kniven känsligare för stötar, slag och vridning. Om du t.ex. råkar skära i ben eller tappar kniven, kan spetsen gå av eller eggen få flisor.

Knivar med lägre HRC (ca 55–58) är visserligen mjukare och behöver slipas oftare, men de är också mer förlåtande och tåliga, vilket passar bättre för vardagsanvändning och stressig matlagning.

Så, det handlar inte om att hög HRC alltid är bäst – utan om vad du prioriterar. Vill du ha extrem precision och vasshet, och är noga med hur du använder kniven? Då är en hög HRC ett bra val. Vill du ha en slitstark, lättskött kniv för allroundbruk? Då kan ett lägre HRC vara ett smartare val.

En knivs hårdhet är alltså en viktig faktor – men det är inte allt. Slipvinkel, stålets sammansättning, och hur du faktiskt använder kniven spelar minst lika stor roll för hur bra den fungerar i köket.

Hur skiljer sig Rockwell (HRC) mellan västerländska och japanska knivar?

En av de största skillnaderna mellan västerländska knivar (t.ex. tyska, franska) och japanska knivar ligger just i hårdheten på stålet, mätt i HRC.

Västerländska knivar – lägre HRC, mer tåliga

Västerländska knivar, som t.ex. de från Wüsthof, Zwilling eller Sabatier, har ofta en HRC på mellan 55 och 58. Det innebär att stålet är mjukare jämfört med japanska knivar. Fördelen är att dessa knivar är:

• Mer tåliga mot stötar och tuff hantering
• Enklare att slipa hemma
• Mindre risk för att eggen får flisor eller går av

Det passar bra för användning i hektiska kök där kniven kan utsättas för hårdare tag.

Japanska knivar – högre HRC, mer precision

Japanska knivar, som t.ex. Global, Shun, Miyabi eller Masamoto, har ofta en HRC på mellan 59 och 63 – ibland ännu högre. Stålet är betydligt hårdare, vilket också påverkar eggen och gör att den:

• Håller sig extremt vass under lång tid
• Kan slipas till en mycket fin, tunn egg för exakt precision
• Kräver mer omsorg, eftersom hårt stål också är mer sprött

Japanska knivar passar bäst för dig som värdesätter skärpa och teknik, och som är noga med att sköta dina knivar rätt.

Jämförelse mellan västerländska och Japanska knivar:

Underhåll och skötsel: Så tar du hand om din nya kockkniv

Att investera i en bra kockkniv är bara början – för att den ska hålla sig vass, snygg och funktionell i många år krävs rätt skötsel. En viktig grundregel är att alltid handdiska kniven. Även om det står att kniven är diskmaskinsäker så kommer den här typen av rengöring att slita på bladet och handtaget genom hetta, fukt och aggressivt diskmedel. Skölj istället kniven direkt efter användning, torka den noggrant med en mjuk handduk och lägg tillbaka den på sin plats.

För att bevara skärpan bör du använda ett skärpstål eller keramiskt bryne regelbundet – gärna varje vecka om kniven används ofta. Det är inte samma sak som att slipa; skärpningen rätar upp eggen som böjs mikroskopiskt vid varje användning. Själva slipningen (där material faktiskt tas bort) behöver du bara göra några gånger per år, beroende på hur mycket kniven används. En professionell slipservice kan vara ett bra alternativ om du är osäker på tekniken.

Förvaring spelar också stor roll. Undvik att lägga kniven löst i en låda – det sliter på eggen och ökar risken för olyckor. Använd istället ett knivblock, magnetlist eller knivfodral. Om din kniv har ett trähandtag, kan det också behöva oljas in då och då för att undvika sprickor. Med rätt vård blir din kockkniv inte bara ett redskap – utan en följeslagare i köket i många, många år.

Material: Vilket knivstål ska man välja?

När du köper en kockkniv är inte bara formen och vikten viktig – materialet i bladet spelar en avgörande roll för både prestanda och skötsel. Det finns flera olika material att välja mellan, från budgetstål till exklusiva varianter som Damaskus, keramik eller till och med titanium. Genom att förstå skillnaderna mellan de vanligaste typerna får du lättare att välja en kniv som passar just dina behov.

Kolstål – skärpa i fokus, men kräver omsorg

Kolstål är ett klassiskt material som består av järn och kol. Det är oftast billigare än rostfritt stål men håller skärpan mycket bra och är lätt att slipa. Många proffskockar älskar högkolstål för dess skärpa och precision. Nackdelen? Det är känsligt för rost, missfärgningar och oxidation, vilket innebär att du måste torka kniven direkt efter användning och undvika att lämna den blöt.

Rostfritt stål – lättskött och tåligt

Rostfritt stål är ett populärt val för både hemmakockar och proffs, särskilt tack vare sin motståndskraft mot korrosion. Det består vanligtvis av järn, krom, kol och andra legeringar. Knivar i rostfritt stål kräver mindre underhåll än kolstål, men behöver ofta slipas oftare beroende på vilken typ av rostfritt som använts. Premiumversioner, som t.ex. VG10-stål, kombinerar rostmotstånd med mycket god skärpehållning.

Damaskusstål – för dig som vill ha både funktion och en unik design

Damaskusstål är inte ett specifikt stål i sig, utan en teknik där flera lager av stål viks och smids samman för att skapa ett starkt blad med unik mönstring. Resultatet är både vackert och funktionellt – många Damaskusknivar erbjuder exceptionell skärpa och styrka. De kan tillverkas av både kolstål och rostfritt stål, beroende på tillverkaren. Exempelvis kombinerar vissa tillverkare VG10 och VG2 i upp till 67 lager för att skapa en fjäderliknande yta med hög prestanda.

Titanium – lätt och rostfritt, men inte för alla

Titaniumknivar är ett alternativ för dig som vill ha något lätt, rostfritt och underhållsfritt. De är oftast väldigt lätta och flexibla, vilket kan kännas skönt i handen – men de har också sina nackdelar. Eftersom titanium inte är lika hårt som stål, tappar dessa knivar snabbt sin skärpa och är generellt inte lika effektiva för tunga köksuppgifter. De är bäst för enklare uppgifter där du inte kräver maximal precision.

Keramiska knivar – extremt vassa men också sköra

Keramiska knivar, tillverkade av zirkoniumdioxid, är otroligt hårda och håller skärpan längre än stål. De är också mycket lätta, vilket gör dem bekväma vid t.ex. grönsakshackning. Men keramiska knivar har en stor nackdel – de är mycket spröda. Det innebär att de lätt kan gå sönder, få flisor eller sprickor om du tappar dem eller försöker skära igenom hårda ingredienser som ben, fryst kött eller rotfrukter. Dessutom är de svåra att slipa utan specialverktyg. De passar bäst som ett komplement, inte som din primära kockkniv.

Material som används i handtagen

Handtaget är en ofta underskattad del av kockkniven – men det kan ha en avgörande roll för både komfort, kontroll och prestanda. Både designen och materialet påverkar hur kniven känns i handen, hur säkert du kan arbeta, och hur trött handen blir vid längre matlagning.

Ett välbalanserat och ergonomiskt handtag kan göra stor skillnaden, särskilt om du lagar mycket av din mat från grunden och kräver att du har hackar, skivar och finfördelar råvaror dagligen. Handtagets material påverkar flera viktiga egenskaper: hållbarhet, motstånd mot vatten och värme, greppsäkerhet men också precision i snitten.

Trä är ett av de mest klassiska och uppskattade materialen – i många premium modeller är sorter som ebenholts, rosenträ eller cocobolo väldigt populära. Ett trähandtag ger en varm, naturlig känsla i handen och är ofta mycket vackra.

Dock är det viktigt att komma ihåg att trä är mer känsligt än moderna material som plast, G10 eller Micarta. Eftersom trä är ett naturligt material kan det dra åt sig fukt, spricka vid temperaturskillnader och med tiden deformeras om det inte sköts korrekt. Det gör att trähandtag kräver mer omsorg för att hålla sig i gott skick.

För att undvika sprickor, fuktskador och bakterietillväxt bör knivar med trähandtag alltid handdiskas och torkas noggrant direkt efter användning. De får absolut inte köras i diskmaskin, då värme och fukt snabbt kan förstöra både träet och bladet. I vissa fall kan det även vara bra att olja in trähandtaget med jämna mellanrum för att bevara ytan och förebygga uttorkning.

På grund av detta har metall och syntetiska material som G10, Micarta och rostfritt stål blivit populära val – särskilt professionella miljöer i och med att dessa material är mer tåliga, hygieniska och underhållsfria, samtidigt som de ofta ger ett säkert grepp även med våta händer. Försök välj ett handtag som känns bra i din egen hand – inte för stort, inte för litet och som du tror kan passa din matlagning.

Misstag att undvika när man köper en ny kniv till köket

Att köpa en ny kniv kan kännas enkelt, men det finns flera vanliga misstag som kan göra att du inte blir riktigt nöjd med ditt val. Ett av de vanligaste är att köpa en kniv enbart baserat på utseendet eller priset, utan att fundera på hur den faktiskt känns i handen eller vad du ska använda den till.

En vacker kniv kan vara obekväm att hålla i eller för tung för din stil, vilket snabbt leder till att du använder den mindre. Därför är det ofta bra att testa kniven om du har möjligt – eller välj från välkända tillverkare som har god ergonomi.

Ett annat misstag är att underskatta vikten av rätt storlek och bladlängd. En för stor eller för liten kniv kan göra matlagningen jobbigare och mindre effektiv. Standardlängden på en kockkniv är cirka 20 cm, men alla händer och behov är olika. Om du ofta jobbar med små grönsaker kan en mindre kniv fungera bättre, medan en större modell kan vara rätt för att hantera stora köttbitar eller hela grönsaker. Tänk också på att knivens vikt och balans kan ha stor påvekan om du behöver använda kniven under längre tid.

Slutligen bör du inte förbise kvaliteten på stålet och knivens hårdhet (HRC). En billig kniv med mjukt stål kan kännas vass i början men tappar snabbt eggen, vilket leder till frustration och att du kommer behöva slipa den konstant. Samtidigt kan en kniv med för hårt och sprött stål kräva mer omsorg och skötsel än du är beredd på.

Så innan du köper en ny kniv, gör lite research och försök hitta en kniv som erbjuder en bra balans mellan hållbarhet, skärpa och underhåll. Genom att undvika dessa vanliga fallgropar får du en kniv som verkligen blir en trogen hjälpreda i köket.

Vanliga frågor och svar om kockknivar:

Hur ofta behöver man slipa en kockkniv?

Hur ofta en kockkniv behöver slipas beror på flera faktorer – bland annat vilket material kniven är tillverkad av, hur ofta du använder den, hur du sköter om den, samt vad du skär i. Det finns dock några generella riktlinjer som kan hjälpa dig att hålla kniven vass och effektiv:

1. Regelbunden användning kräver regelbundet underhåll

Om du använder din kockkniv dagligen (t.ex. till matlagning varje kväll), bör du vässa eggen med ett bryne eller strigel varje eller varannan vecka för att bibehålla skärpan. Detta är inte en full slipning, utan ett sätt att räta ut eggen och förlänga tiden mellan skarpa slipningar.

2. Full slipning – hur ofta?

En professionell slipning (med slipsten eller slipmaskin) bör göras ungefär var 3:e till 6:e månad, beroende på:

• Hur ofta du använder kniven
• Vad du skär i (hårda råvaror som rotsaker och ben sliter mer)
• Knivens stålkvalitet:
  • Kolstål (som i många japanska knivar) håller skärpan längre men kan också vara skörare
  • Rostfritt stål kräver oftare slipning men är oftast något mer tåligare

3. Tecken på att det är dags att slipa

Det är dags att slipa din kniv om:

• Den glider över tomater istället för att skära genom dem
• Du måste trycka hårt för att skära genom lök eller andra grönsaker
• Den fastnar eller "slinter" när du skär i kött
• Du märker att den vassa känslan är borta, även efter bryning

Ett bra test är att se om kniven kan skära ett A4-papper rent – om inte, då behöver den slipas.

Kan man diska kockknivar i diskmaskin?

Rent tekniskt kan många kockknivar placeras i diskmaskin – men det är inte rekommenderat, varken av tillverkare eller kniventusiaster. Att diska en kockkniv i maskin kan snabbt försämra både skärpa, livslängd och utseende, särskilt om det är en kvalitetskniv.

Några vanliga anledningar till varför man ej bör diska sina köksknivar i diskmaskin:

1. Skador på eggen: Diskmaskiner sprutar vatten med högt tryck, och under tvättcykeln kan kniven skramla mot andra bestick, tallrikar eller maskinens metallkorgar. Det kan göra eggen slö, hackig eller till och med spräcka bladet vid spetsen.

2. Risk för missfärgning: Även rostfritt stål inte direkt rostar i diskmaskinen så kan höga temperaturer, fukt och rengöringsmedel med starka kemikalier orsaka fläckar, missfärgning eller oxidation, särskilt på högkolhaltiga blad eller knivar med fina ytbehandlingar (som damaskus- eller kurouchiytor).

3. Handtaget kan ta skada: Har kniven ett handtag i trä eller kompositmaterial (som Micarta eller laminat) kan det ta skada av fukt, värme och torkprocessen i diskmaskinen. Trä sväller, torkar ut och kan spricka – vilket minskar både komfort och hygien.

4. Kortare livslängd: En kvalitetskniv är en investering som ska hålla i många år – men om den regelbundet utsätts för diskmaskinens miljö kommer både skärpa och material att försämras betydligt snabbare.

5. Säkerhetsrisk: Knivar som ligger löst i diskmaskinen utgör också en risk när du plockar ur maskinen – det är lätt att skära sig på ett dolt blad.

Vad är den bästa längden på en kockkniv?

Den bästa längden på en kockkniv varierar beroende på användaren och vilka uppgifter kniven främst ska användas till. Det finns inte ett enda rätt svar som passar alla, men det finns några tydliga riktlinjer som kan hjälpa dig att hitta rätt.

För de flesta ligger den ideala längden på en kockkniv mellan 20 och 21 centimeter, vilket motsvarar standardmåttet för en klassisk västerländsk kockkniv. Denna längd ger en bra balans mellan kontroll och räckvidd, vilket gör det enkelt att hacka, skiva och tärna de flesta ingredienser – från små örter till större rotsaker och köttstycken.

För dig som är nybörjare eller har mindre händer kan en kortare kockkniv, till exempel 16–18 cm, kännas mer bekväm och lättare att hantera. Den ger bättre kontroll vid precisionsarbete och kan vara mindre skrämmande att arbeta med. Nackdelen är att den kortare längden ger mindre rörelseyta på skärbrädan och är något mindre effektiv vid större råvaror.

Om du däremot är van att hantera knivar och jobbar mycket med större volymer mat, kan en längre kockkniv – 22–25 cm eller mer – ge bättre flöde i arbetet. Den långa eggen gör det möjligt att skära stora bitar med färre rörelser, vilket ger en jämnare och mer effektiv arbetsrytm. Samtidigt kräver längre knivar mer precision och teknik, så de passar bäst för dig som är bekväm med tyngre och längre blad.

Vad är skillnaden mellan en kockkniv och en santoku?

Skillnaden mellan en kockkniv och en santoku ligger främst i form, ursprung och skärteknik. Kockkniven, med rötter i Europa, har ett längre, böjt blad (vanligtvis 20 cm) som lämpar sig för gungande rörelser vid hackning. Santoku, som kommer från Japan, har ett kortare och flatare blad (ofta 16–18 cm) med en rakare egg och mer nedåtlutande spets – idealiskt för raka, precisa snitt.

Kockkniven är mer allround och passar både stora och små råvaror. Santoku är lättare, snabbare och särskilt bra för grönsaker, fisk och kött i tunna skivor. Valet beror på din skärstil och vad du lagar mest.

Hur vet man att en kockkniv är av bra kvalitet?

Kolla efter bladmaterial (t.ex. rostfritt stål med hög HRC), bra balans, stabilt handtag och vass egg från start. Att välja en tillverkare med ett gott rykte, garantier och tillverkningsland (t.ex. Japan eller Tyskland) kan också ge en bra vägledning.

Vad kostar en bra kockkniv?

En bra kockkniv kan kosta allt från 500 kronor till flera tusen, beroende på material, tillverkningsmetod och varumärke. I det lägre prisspannet (500–1 000 kr) hittar du funktionella knivar i rostfritt stål, ofta maskintillverkade, som passar nybörjare eller hemmakockar med enklare behov.

I mellanklassen (ca 1 000 – 2 000 kr) får du betydligt bättre skärpa, hållbarhet och komfort. Här börjar du se knivar med bättre stål, handslipade eggar och mer ergonomiska handtag.

För en premiumkniv får du vara beredd att betala över 2 000 kr och kan gå upp till 5 000 kr eller mer. De är ofta smidda för hand, tillverkade i "avancerade" ståltyper (som damaskus eller pulverstål) och har hög precision, balans och långvarig skärpa (i och med de ofta handslipas).

Hur förvarar man sina knivar på bästa sätt?

Det bästa sättet att förvara dina köksknivar är så att både eggen skyddas och säkerheten i köket bibehålls. Lämna dem aldrig lösa i en kökslåda – det sliter på eggen, ökar risken för olyckor och gör knivarna svårare att hitta.

En magnetisk knivlist på väggen är ett populärt och praktiskt alternativ som både skyddar knivarna och ger snabb åtkomst. Den håller knivarna separerade, luftiga och lätta att se. Vill du hellre ha knivarna i lådan, bör du använda ett knivinsatsfack eller individuella knivskydd/slidor som håller eggen isolerad.

En knivblock i trä eller plast fungerar också bra, men tänk på att de måste hållas rena och torra för att undvika bakterietillväxt, särskilt om knivarna stoppas i facket när de fortfarande är fuktiga.

Oavsett metod – förvara alltid knivarna torra, rena och med skyddad egg för att förlänga deras livslängd och hålla köksmiljön säker.